Header Background

Kännedom

Historien om Feta

Fetaost är först registrerad 1494, då en italiensk resenär såg osten förvarad i fat i hamnen av Chania, Kreta. Ostens namn var då πρόσφατος (färsk).

Det grekiska ordet ”Feta” kommer från det italienska order fetta (”skiva”). Det introducerades till det grekiska språket på 1700-talet. Det hänvisar till produktionsmetoden på fastlandet (och på ön Lesbos) av skärningen av osten till skivor för att förvara den i faten med saltlake. Denna typ av ost har producerats i Grekland för egen konsumtion sedan forntiden.

Skyddad ursprungsbeteckning

Skyddad ursprungsbeteckning

Efter att fårosten fått stor popularitet i många Europeiska länder, så har ostar som är lagrade i saltlake (mest tillverkad av billigare komjölk) från andra EU-regioner sålts också som ”Feta” framtill 1997.

Sedan förordningen från EU kommisionen EU1829/2002, från 15 oktober 2002, så ska endast ost som är lagrad i saltlake från får och/eller getmjölk producerad på det grekiska fastlandet eller på ön Lesbos kallas FETA inom EU. Denna förordning blev godkänd av Europa domstolen den 25 oktober 2005. (C-465/02; C-466/02).

Den ursprungliga Fetan tillverkades endast på det grekiska fastlandet och Lesbos, denna omständighet ledde till skyddad geografisk beteckning. Eftersom den biologiska mångfalden av landet tillsammans med de speciella raserna av får och getter som används för att få mjölk vilket är det som ger fetaosten en specifik doft och smak.